En sak som jag kan bli så otroligt frustrerad på är faktumet att du själv är din värsta fiende. Jag förstår inte, hur är hjärnan funtad egentligen? Ifall den nu lyckas göra så att man blir sin egen fiende. Jag förstår inte riktigt hur det kan gå till, samtidigt som jag vet precis vad det handlar om. Varför är man så otroligt kritisk mot just sig själv medan man hela tiden kan se genom fingrarna för andra och tänka; "Men det där gjorde ju inget, vad spelar det för roll".
Jag vet att de flesta som läser detta känner igen sig. Det handlar inte om att någon enstaka människa känner såhär. Utan största majoriteten av det svenska mänskliga släktet har en tanke inbyggd att man inte får göra något fel, att det alltid är värst ifall man själv gör misstaget. Har inte vi fått lära oss att alla människor är lika mycket värda? Varför gäller inte den regeln när man ser på sig själv? Samma sak gäller ifall man pratar med en person som har en ätstörning, det spelar ingen roll hur smal personen är, den är ändå alltid fulare och tjockare än alla andra. Oavsett vad. Det borde rent logiskt bero på att hjärnan har bestämt sig för att det är så, att det inte finns någon annan trovärdig möjlighet.
Enligt mig så borde hjärnan få en kortslutning när de tankarna kommer krypandes. Det borde inte gå ihop! Man borde ha en personlig "time out"-knapp som förhindrar sådana tankar att ta sig så långt som till ett reflekterande stadium. Sånt ska inte ens övervägas, inte få ta någon energi.
Varje gång jag tänker på det känns det så bisarrt. Jag vill verkligen inte göra mig några fiender i livet, men hur gör jag ifall jag redan har min värsta inbyggt i mig själv. Hur sluter man fred? Hur ska man komma undan från sig själv? Det går inte. Så vad finns det för valmöjligheter?
Om sanningen ska fram så behöver man nog sin "fiende" till viss del. Hur skulle man annars kunna förbättra sig på saker ifall ingen tryckte på och sa; "Bättre än så kan du din lilla mes!". Som med allt annat i livet så krävs det en balans, man måste helt enkelt kunna hantera sin inre fiende.
Men varför i hela friden ska det vara så eländes svårt att komma överens med sig själv?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar