Trying to live like you said

You who know it all

Jag måste säga att jag är ganska lustig, ifall någon skulle kunna läsa alla mina tankar under en dag så skulle den ju tro att jag inte var riktigt klok. Ganska tur att man får ha sina tankar för sig själv. Nästan i alla fall, med Gud delar jag dom. Men han känner mig ändå utan ohc innan, han vet redan att jag inte riktigt är klok. Fast det var så han skapade mig, så gilla läget. Idag har jag en såndär mysdag famför mig med mycket att göra. Först nu ska jag alldeles strax till jobbet och jobba till ca 16.30. Sedan klockan 17 ska jag äta middag ute tillsammans med älsklingen och två kompisar. Efter maten klockan 20 så ska jag och älsklingen dra vidare till tennisplanen och spela tennis i en timme. Till sist ska jag hem och då kommer min fina Amelia att vänta på mig för hon ska nämligen sova hos oss inatt. Kommer bli en bra dag.

 

If it's cold outside, show the world the warmth of your smile

Rascal Flatts - My wish

Let's break the chains

Jag kan bli helt totalt galen på att vi människor tänker så våldsamt mycket på vad andra tycker, om allt! Vad det än gäller. Kläder, vad vi säger, vad vi äter, hur vi gör saker... Den största fienden vi egentligen har i det här är oss själva. Våra hjärnor har en sån fantastisk förmåga att grundlura oss. Jag vet att jag inte är ensam med att tänka såhär, jag känner mig så fast på något sätt. Hur mycket jag än försöker inbilla mig själv att jag inte bryr mig om vad andra tycker så gör jag det ändå. Sedan kan man ju välja att ignorera att man egentligen bryr sig om vad andra tycker. Det försöker jag göra i alla fall. Ignorera mina tankar, inte alltid det lättaste. Man får vänja bort det, tänka på annat. Hur älskad man är till exempel. För hur vi än klär oss, hur mycket eller lite vi än äter och hur mycket vi än gör bort oss så finns det i alla fall minst en som älskar oss. Vilka tabbar vi än gör. Känns skönt.

I'ts going to be something special

Kan ni tänka er att om en vecka så befinner sig dessa tre brudar i turkiet, helt ensamma tillsammans. Jag ser fram emot det så mycket att jag inte vet vad jag ska göra. Ska bli så galet skönt att få fara iväg bara vi, slappna va, vara galna, göra något som vi aldrig gjort förut och bara få leva. Men Gud välsigne oss.. Ojoj, vi får ju se om vi lyckas ta oss hem!

If you noticed some changes



Bild från när jag och älsklingen var i Falun på en metalfestival den 3-4 juni.

Jag har märkt att hela jag förändrats väldigt mycket på väldigt kort tid, jag har som fått ett helt nytt tänk. Ifall det är Gud som mixtrar med mig eller om det helt enkelt är jag som mognar i förtid vet jag inte. Eller så är det bara så att man förändras när man går och blir kär och skaffar sig kille. Vad vet jag. I vilket fall så är det både positivt och negativt, mest positivt. Livet går framåt och jag ser fram emot det! Linus har varit duktig och tvättat ikväll, så jag kunde inte umgås med honom som jag egentligen ville. Istället umgicks jag med fyra galna tjejer och vi for och badade. Idag blev det blåbärsmuffins jag bakade och en av tjejerna, vid namn Johanna, sa att det var en av dom godaste muffisarna hon ätit! Bra betyg måste jag säga. Tror jag ska göra en till sats imorgon. Men nu ska jag gå och läsa några kapitel i bibeln och be lite. Fy vad skönt det är att läsa bibeln, jag blir lika avslappnad och fascinerad varje gång. Godnatt på er!

When you're as close as possible

 Nyligt hemkommen från blåbärsskogen. Inte så mycket blåbär som jag velat följde med hem, men ändå en hel del. Egentligen är det väl lite tidigt att plocka redan, mycket är omoget än. Men eftersom att jag åker till turkiet nästa vecka så kommer jag inte ha så många fler chanser. Så nu ska jag se till att baka något roligt, kanske gör som min pojkvän vill och gör en sorts blåbärsbullar. Skulle vara spännande... Men vi får se! Älskar att vara ute i skogen. Dock ser min rygg ut som att den har någon sjukdom, även om det blivit mycket bättre nu, sketans myggor... Men trots allt så är ju dom också Guds skapelse.

Because I need something that will stay the same

Jag har börjat prioritera mitt liv på ett helt nytt sätt den här sommaren, försöker hitta en livsstil som funkar på ett längre perspektiv och försökt hitta mig själv på ett nytt sätt. Försöker göra saker som inte bara är bra för stunden, jag har aldrig riktigt tyckt om det, att något endast är bra och fint just då. Jag brukar likna det vid en raket. Man tänder på den, den flyger iväg och smäller i många olika färger, men i endast någon sekund beundrar man den, för att i nästa ögonblick bara stirra in i den mörka himlen. Raketer är även ovänlig mot miljön. Nej jag strävar efter saker som håller och förblir, för att jag vet att jag behöver det. Det är dock inte mycket i livet som har den egenskapen, inte mycket som kan garantera det i alla fall. Men något som består i evighet står det om i bibeln, det står däri att Gud är densamme igår, idag och i evighet. Han var kärlek, han är kärlek och i evighet kommer han att vara kärlek. Det är något jag känner mig väldigt trygg i. Hur bra som helst. Jag bygger mitt liv på honom.

About the person behind the words

Bilder från min familjesemester i Övik, min fina mor är fotografen.

Jag gissar att de flesta som läser min blogg vet vem jag är, men kanske inte alla! I vilket fall så tänker jag dra en snabbresumé om vars jag är i livet just nu

Som jag skrev i förra inlägget så är jag då 16 år gammal. I höstas tog jag examen på forsdalaskolan här i Lycksele och efter hela nio år i grundskolan är jag redo för gymnasiet. I juni fick jag besked om att jag kommit in på Samhällsprogrammet, med inriktning beteendevetenskap, på tannbergskolan i Lycksele. Men om jag ska vara ärlig så hade jag mycket hällre hoppat direkt till bibelskolan, fast någonstans kände jag att Gud vill ha kvar mig i skolan lite längre, och att ha en ordentlig utbildning är väl alltid bra att ha. Den här sommaren har jag jobbat som ledare på tannbäckslägret, varit på Lappis, umgåtts med mina älskade kusiner och sedan jobbat ännu mer. Så för tillfället är jag på DollarStore och tjänar ihop lite extrapengar. Det jag mest ser fram emot just nu är att jag och mina två bästa vänner ska fara till turkiet nästa vecka. Det jag minst ser fram emot är att min pojkvän höst ska flytta för att börja gå skola. Annars är sommaren riktigtriktigt fin, jag lever och mår bra! Om dagarna jobbar jag ofta, tränar gör jag alltjämt, tar promenader och pratar med Gud, umgås med vänner, familjen och pojkvännen min, badar ibland, dricker te och äter glass i mängder. Jag kommer berätta mer om mig själv allteftersom, men det tar vi då.

A new start

Av anledningen att mina fingrar och mitt psyke skriker efter att få skriva, så börjar jag nu om med att blogga, fast med en ny och fräch blogg och nya fina ideér till skrivninen. Det jag saknar mest är egentligen att få dela med mig av mina egna tankar till andra människor, för att jag hoppas att ni kanske ska känna igen er lite och få uppmuntran. Det känna bra att ha tagit initiativet och nu ska jag se till att bloggandet blir något jag gör när jag vill, för att jag vill och inte något tvingat som jag gör för att  ha ett visst antal inlägg varje vecka. Denna blogg är inte till för att bli känd eller ens för att få speciellt många läsare. Den är till för att jag vill dela med mig av allt vad livet innehåller till den som vill och orkar läsa. Jag kann även redan nu säga att en stor del av mitt liv är min tro, så en hel del inlägg kommer vara kopplade till det. Men bli inte skrämda för det, jag tror att ni okristna läsare kommer att känna igen er lite även i det, om inte annat kanske ni tycker det är intressant att se hur en ung tonårs tjej på 16 sommrar ser på sin tro. I vilket fall så hoppas jag att ni kommer hitta något intressant med att läsa denna blogg. Jag kommer även att lägga upp mina egna bilder, tagna med min systemkamera Nikon D3000. Så det kommer inte bara att vara massa text, även om jag brukar vara ganska duktig på att skriva långt... Hur som helst så ska det bli roligt att börja igen och jag hoppas att du vill börja följa mig. Tack och hej så länge!