A hand over mine

Godmorgon allihopa. Ännu en dag... Det förvånar mig varje morgon att jag inte blir ännu mer psykiskt störd av mina drömmar. Det är helt galet vilka mängder med bilder, historier, verkliga händelser, verkliga personer, helt okända platser, o.s.v. jag hinner med på en natt. Jag måste verkligen drömma från det att jag stänger ögonen tills jag öppnar dem. Jag har många gånger tänkt att jag ska börja skriva ner dem, men jag vet inte om jag skulle ha orken att skriva så långt på morgonen. Dessutom är de flesta av mina drömmar så sjuka att jag helst inte vill komma ihåg dem. Finns det hjälp mot sånt tro? Drömstoppiller eller något liknande. Nog för att jag har fina drömmar också, men ärligt så överväger de inte. Kanske om man skulle räkna in de "neutrala" drömmarna också. De som bara finns där utan att göra något värst stort intryck.