This is the cry of a girl

Tänk om jag bara kunde sova bort alltihopa, ligga ner och blunda tills allt var bra igen. Låtsas att det bara är en vanlig sjukdom som endast behöver vila för att kunna läka. Om jag bara kunde räcka till, orka lite mer, vara lite starkare, så skulle det vara okej. Om jag slapp ångesten, så skulle jag kanske orka leva. Om allt med mig inte vara fel, så skulle jag må bra.