Worries

www.weheartit.com

 Jag förstår inte varför jag är så less och trött hela tiden. Huvudvärken är aldrig långt borta och jag vet aldrig om tröttheten i kroppen beror på min deppighet, sjukdom eller sömnbrist. Jag fruktar verkligen inför hösten ifall det ska fortsätta såhär. Tusen tankar plågar mig hela tiden; Kommer jag orka? Kommer jag hamna efter i arbetet? Kommer jag sitta inne på skoltoaletten och ha ångest? Kommer jag inbilla mig själv att jag är sjuk så att jag tillslut blir det?  Kommer jag vara tvungen att ta massa jobbiga samtal med lärare? Kommer jag ha någon motivation överhuvudtaget att klara av två år till i skolan? Jag vet inte. Just nu vill jag inte tänka på det, även om det är just det som infekterar mina tankar mest av allt just nu. ååh... Jag förstår ingenting längre. Jag hade ju lyckats greppa det, i höstas gick det hur bra som helst och jag tänkte verkligen att äntligen så går det, äntligen känner jag att det funkar och det känns till och med som att jag hamnat rätt. Sedan på våren gick det fel redan från början och jag har ingen aning om vad som hände eller vad som började det. Men det känns som att jobbiga saker mer eller mindre avlöste varandra. Jag hade inte tid att andas, utan allt bara kvävde mig. Nu låter det förmodligen värre än vad det var. Jag klarade ju ändå av skolan, någorlunda och jag klarade av att leva och att fungera i vardagen, någorlunda... Men jag är så orolig att det ska fortsätta så nu. Jag vill inte vara en börda för varken lärare, klasskompisar, familjen eller någon. Men jag vet att jag kommer bli det om jag fortsätter att vara hemma med jämna mellanrum och missa en massa under den kommande terminen. Oron äter upp mig inifrån, och jag vet inte längre hur jag ska göra för att släppa den eller slappna av.